Öresundsbron har länge stått för gränshandel åt ett håll, svensken som åker till Danmark för billigare sprit. Men på ett område har rollerna bytt plats. Sedan Danmark 2022 skärpte sin lagstiftning kring e-cigaretter har landet blivit ett av Europas mest restriktiva när det gäller vejp, medan Sverige tvärtom är ett av de mer tillåtande, en asymmetri som redan skapat friktion mellan svenska webbutiker och danska myndigheter.
Samma EU-ramverk, men olika nationella tillägg
Både Sverige och Danmark utgår från EU:s tobaksproduktdirektiv, vilket bland annat sätter ett gemensamt tak på 20 milligram nikotin per milliliter vätska och kräver barnsäker förpackning, innehållsdeklaration och hälsovarningar. Åldersgränsen är 18 år i båda länderna, och båda förbjuder marknadsföring riktad mot minderåriga samt vejpning på i stort sett samma platser som rökning, restauranger, skolor, sjukhus och kollektivtrafik. Det är på den nationella nivån ovanför EU-miniminivån som länderna gått åt olika håll.
Danmark: smakförbud sedan 2022, förbud mot innehav sedan 2024
Danmark var ett av de första EU-länderna att förbjuda smaksatta e-vätskor. Sedan 2022 får e-cigaretter i Danmark bara smaka tobak eller mentol, frukt-, godis- och läskesmaker är förbjudna att sälja. Sommaren 2024 gick landet ett steg längre och förbjöd dessutom import, köp och innehav av just engångsvejp, ”puff bars”, specifikt, inte bara försäljning. Danmarks hälsominister motiverade beslutet med att barn och unga alltför lätt kommit över produkterna.
Hårda regler mot vejp men effekten har dock inte blivit den väntade. Enligt siffror som redovisats i branschmedia har andelen unga vuxna, 15 till 29 år, som vejpar nästan fördubblats i Danmark, från 7 till 12 procent mellan 2022 och 2024, och det totala vejpandet i befolkningen har ökat från 4 till 6 procent under samma period. Samtidigt uppger så mycket som 63 procent av danska vejpare att de använder fruktsmak och 23 procent godis- eller läskesmak, alltså just de smaker som varit förbjudna sedan 2022, vilket tyder på en betydande svart marknad snarare än en faktisk minskning av smaksatt vejp.
Sverige: inget smakförbud, men en tydlig punktskatt
Sverige har valt en annan väg. Något förbud mot smaksatt vejp och e-vätska finns inte i svensk lag, även då folkhälsoorganisationer krävt det sedan minst 2022 och fortsatte driva frågan så sent som sommaren 2026, då inför EU:s kommande revidering av tobaksproduktdirektivet. Fram tills en sådan EU-reglering eventuellt kommer på plats är frukt-, godis- och läskesmak alltså fortsatt fullt lagligt att sälja i Sverige, liksom engångsvejp i alla smaker.
Det Sverige i stället gjort är att beskatta produkterna hårt. Sedan lagen om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter infördes tas en punktskatt ut på e-vätska, 2 087 kronor per liter för vanlig e-vätska och hela 4 174 kronor per liter för högkoncentrerad vätska med 15 till 20 milligram nikotin per milliliter. Det är alltså inte fritt fram i Sverige heller, men styrmedlet är ekonomiskt snarare än ett förbud mot vissa smaker.
En ovanlig gränshandel: danska kunder vänder sig till svenska webbutiker
Skillnaden mellan de två regelverken har redan gett konkreta effekter över gränsen, om än på nätet snarare än i form av fysiska köptrippar över bron. Sedan det danska smakförbudet infördes har danska konsumenter i stället börjat beställa smaksatt e-vätska från svenska webbutiker, vilket i sin tur fått danska myndigheter att agera mot svenska säljare. Ett exempel som uppmärksammats i branschpress är det svenska företaget iSmokeking i Uddevalla, vars grundare berättat att man fått ett brev från danska Sikkerhedsstyrelsen med anklagelser om att sälja illegala produkter, trots att företaget enligt egen uppgift inte sålt till Danmark. Flera svenska vejpbutiker har som en följd valt att helt sluta sälja till danska kunder och aktivt blockera danska IP-adresser för att slippa den administrativa risken, snarare än att utnyttja regelskillnaden kommersiellt.
Nettoeffekten är alltså en efterfrågan som finns där, dansk lagstiftning har inte fått bort intresset för smaksatt vejp, utan i stor utsträckning bara flyttat det till en svart marknad hemma i Danmark eller till gränsöverskridande nätbeställningar, samtidigt som just den gränshandeln nu möts av ökad juridisk osäkerhet snarare än att växa fritt.
Strängare regler utan effekt
Öresundsbron har historiskt förknippats med svensk gränshandel österut, men på området gällande vejp är det den danska konsumenten som har mest skäl att titta mot Sverige. Danmarks smakförbud sedan 2022 och innehavsförbud mot engångsvejp sedan 2024 har inte lyckats pressa ner vejpandet, snarare tvärtom, medan Sverige fortsatt tillåter alla smaker men i stället tar ut en betydande punktskatt på e-vätska. Resultatet är en reglering som ser helt olika ut beroende på vilken sida av bron man befinner sig, och en gränshandel som redan börjat synas, inte i form av väskor fulla med vejp över bron, utan i form av danska beställningar hos svenska webbutiker och ett växande juridiskt huvudbry för de svenska företag som säljer dem.
